Författare Ämne: I stort behov av råd  (läst 6080 gånger)

TinnaO

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 2
    • Visa profil
    • E-post
I stort behov av råd
« skrivet: 2008-09-12 00:27:40 »

 Jag ar en blandras som vi tror är engelsk Staff/Amstaff.
Jag köpte honom när han var 10 månader efter att ha suttit hundvakt längre perioder åt honom.
Han var väldigt nära på att hamna i fel händer och eftersom han var så liten så användes han som sk. "kampbete". Altså för att träna de större unghundarna för kamp. (hela händelsen är polisanmäld och utredd)
Nu är han snart fem år och han har varit en underbar hund! Han älskar barn, är busig som en valp än idag och är lydig.
Eller han var det, fram till för några månader sedan.

Det första som märktes var att han gjorde utfall mot andra hundar. Han hade en tikkompis med sig så jag trodde hans beteende var någon form av skydsinstinkt. Men även utan tiken började han skälla och hoppa mot okända hundar, vilket han aldrig gjort förr. När valpar kom nära morrade han och högg ifrån och idag gick han till atack mot en schefertik. Tiken skadades inte av bettet men jag tvivlar på att det gått lika bra om jag inte hållit emot och lyckats dra undan min hund.

Dessutom har han gjort tre utfall mot män. De två första var alkoholpåverkade och försökte klappa trots att jag sa åt dem att gå. Den tredje var dock spiknyckter och gick bara förbi när jag skulle knyta min hund utanför Statoil i stan.

En vecka efter den första förändringen fick han ett krampanfall. Han har fått diagnosen epilepsi och går nu på Fentanyl dagligen. Vetrinären trodde hans aggresivitet skulle försvinna med medicineringen men den blir bara värre. Vetriären tror inte att aggresiviteten kan ha med medecinen att göra och det finns inget som tyder på en hjärntumör.

Jag har haft hund sen barnsben. Och för mig skulle det vara omöjligt at ha en hund med munkorg, det känns fel mot hunden och mot rasen som redan har sitt rykte. Jag har också många syskonbarn och jag vill inte bli en av de ägarna som inte agerade fören efter ett barn eller ett djur farit illa.

Så nu ber jag desperat efter råd innan jag fattar beslutet att ta bort honom, för när han ligger här brevid mig i soffan och sover med huvudet i mitt knä så känns det som ett rent föräderi att ens tänka tanken. Han är den sortens djur som alltid tröstar när man är ledsen, kryper upp i knä i tid och otid bara för att vara nära. Jag skulle göra allt för honom. Men samtidigt undrar jag vad jag skulle säga till en annan hundägare om han skadade deras älskling?

Alla råd är välkommna // Tinna
Loggat

jackie

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 21
    • Visa profil
    • E-post
I stort behov av råd
« Svar #1 skrivet: 2008-09-12 20:32:50 »

 Hej Tinna,
Jag tycker inte att man skall dra sig för att använda munkorg om den kan behövas.
När jag ser en hund med munkorg tänker jag nog mer att "Där går en hundägare som tar ansvar". Även polishundar har ju ofta munkorgar.
Och inte kan du själv ta på dig ansvaret för att rasen redan har lite dåligt rykte. Det är varken ditt eller din hunds fel.
Jag säger detta för att jag kan tänka mig att det kanske inte är så roligt att gå ut med hunden om den får sina utfall. Om tillfällena minskar till motion så riskerar du nog att få ökade problem. Genom att använda munkorg så behöver du inte oroa dig för att han skall skada någon, och du kan då agera mer lugnt och självsäkert.

Tyvärr vet jag inte mycket om aggressioner och hundar, men jag ville uppmuntra dig till att använda munkorg, tills du känner dig mer säker på din hund.

Jag hoppas också att någon annan kan ge dig några goda råd!

Och framför allt LYCKA TILL!
Loggat

TinnaO

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 2
    • Visa profil
    • E-post
I stort behov av råd
« Svar #2 skrivet: 2008-09-13 06:22:37 »

 
QUOTE (jackie @ 2008-09-12 19:32 )
Hej Tinna,
Jag tycker inte att man skall dra sig för att använda munkorg om den kan behövas.
När jag ser en hund med munkorg tänker jag nog mer att "Där går en hundägare som tar ansvar". Även polishundar har ju ofta munkorgar.
Och inte kan du själv ta på dig ansvaret för att rasen redan har lite dåligt rykte. Det är varken ditt eller din hunds fel.
Jag säger detta för att jag kan tänka mig att det kanske inte är så roligt att gå ut med hunden om den får sina utfall. Om tillfällena minskar till motion så riskerar du nog att få ökade problem. Genom att använda munkorg så behöver du inte oroa dig för att han skall skada någon, och du kan då agera mer lugnt och självsäkert.

Tyvärr vet jag inte mycket om aggressioner och hundar, men jag ville uppmuntra dig till att använda munkorg, tills du känner dig mer säker på din hund.

Jag hoppas också att någon annan kan ge dig några goda råd!

Och framför allt LYCKA TILL!

Tack för ditt inlägg. Det fick mig faktiskt att tänka till. Jag har satt mig och läst lite på nätet om munkorg och det är mycket mer vanligt än jag trott. Jag skulle bara behöva ha det på honom under promenader och då speciellt när jag knyter honom utanför en affär (något jag inte vågat sen han gjorde utfall utanför statoil).

Det är bara just grejen att när han vänder sin aggresion mot mig när jag "fyar" honom så tvekar jag på om det är rätt att ha kvar honom. Jag har läst om familjer som har kvar sina hundar trots att de bitit deras barn etc. och har munkorg på dem dygnet runt. Det skulle jag aldrig kunna göra.

Jag kan direkt erkänna att det har blivit så att jag drar mig för att gå promenader när jag riskerar at möta mycket hundar. Detta inebär att vi inte varit i skogen på nästan två veckor och nog har jag varit på färre och färre långpromenader överhuvudtaget. Väldigt oklokt eftersom jag vet att brist på stimulans leder till stress.

Jag har haft en sådan otrolig tur att jag hittat en hundinstriktör här i lilla Bollnäs som jobbar med problemhundar. Han kan redan nästa vecka träffa mig och Chico för en bedömmning.
Jag hoppas på att han ska kunna hjälpa mig att hitta roten till problemet.

Så nu är det bara att hoppas på att det går att lösa, jag känner mig lite hoppfullare nu i alla fall när jag har hittat en instruktör.
Och munkorgen tänker jag tänka över, jag kankse avfärdar iden för snabbt.

// Tinna
Loggat

admin

  • Administrator
  • Newbie
  • *****
  • Antal inlägg: 3
    • Visa profil
    • E-post
I stort behov av råd
« Svar #3 skrivet: 2008-09-15 07:23:30 »

 Vad bra att du får hjälp!

Jag vill tipsa dig om en bok: Aggressivitet hos hundar
av Kerstin Malm

Lycka till!
Loggat

Charlotte

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 6
    • Visa profil
    • E-post
I stort behov av råd
« Svar #4 skrivet: 2008-10-05 13:09:56 »

 Hejsan
"Den tredje var dock spiknyckter och gick bara förbi när jag skulle knyta min hund utanför Statoil i stan."

Jag tycker nog inte man skall binda upp hunden utanför en affär i framtiden; nu när du vet att han är oberäklig. Tänk om han biter någon, t ex ett barn som går förbi! Det skulle kunna få förödande följder för er båda.
Det är ett stort ansvar att leva med en hund som har de problem du beskrivit. Det är viktigt att skydda både omgivning och hunden.

Låt oss höra hur det går. Tyvärr så pratas det alldeles för lite om dessa problem, fastän de är så svåra att hantera. Lycka till.
Loggat

Majzan & Nova

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 3
    • Visa profil
    • E-post
I stort behov av råd
« Svar #5 skrivet: 2008-11-16 23:16:02 »

 Hej. ja, va skönt för dig att du hittat en tränare till din hund som kan utvärdera honom/henne ordentligt.. men hade jag varit du, så hade jag oxå valt att sätta munkavel på hunden. inget fel i att ta det säkra före det osäkra då ju, eller hur..  
o då e det lättare för dig själv oxå att kontrollera o fya din hund om den gör utfall. o din hund kanske behöver hårdare tag o disciplin?  vad vet jag.. hade varit kul om du hörde av dig här o svarade för hur det har gått.. e nyfiken! lycka till :)  
Loggat

LabNova

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 3
    • Visa profil
    • E-post
I stort behov av råd
« Svar #6 skrivet: 2008-11-26 15:27:26 »

 Hej, måste fundera litet kring varför detta problem dyker upp nu, när han är fem år. Du har inte sett tendenser tidigare ?
Min tanke är att det kanske ändå har något med hans sjukdom att göra, alla hundar försöker dölja i det längsta att de inte mår bra, för att undvika en attack av övriga flockmedlemmar eller utomstående.  Det ligger i deras natur. Ett led i detta kanske kan vara för din hunds del att han väljer att attackera själv först. Jag undrar om du inte skulle kolla upp honom ordentligt igen hos en veterinär.
Gärna någon specialist.
Lycka till !
Loggat
 

© Hundstunden - Kontakta oss för Annonsering, Information eller Synpunkter

Tack till Stock.xchng för fria bilder