Ursprungsland:

Marocko

Namn i ursprungslandet:

Aïdi
Chien d'Atlas
Eïdi

Betyder på svenska:

Hund' eller Hund från Atlasbergen

Rasgrupp, FCI-grupp:

2 - Schnauzer och pinscher, molosser och bergshundar samt sennenhundar

FCI-nr:

247
Aidi
         

Redigera rasbeskrivning

Rasbeskrivning för AIDI
(Chien de Atlas)

Ursprung och historia
Aidi eller Atlashunden har sitt hemland i Marocko. Den ingår i Mollosser raserna (mollosserhund är ett annat ord för herdehund). I sitt hemland heter den Aidi men i stora delar av världen kallas den Atlashund eftersom den lever med nomadstammarna i Atlasbergen. Detta är en befolkning som vandrar runt i bergen och som det är sällan man ser till. Detta folk kallas Berber. (De kallar sig själva för Amazigh.)

Namnet på hunden skrivs ofta som Aidi / Atlashund. Detta är ingen korsning utan bara som man inte är överens om namnet inom FCI. Det är bara i de norra delarna av Europa den kallas Aidi. Ett annat namn på hunden är Marockansk schäferhund och det används ofta som namn i Tyskland. Ett annat namn som används är Kabyle dog som används i de Afrikanska länderna utanför Marocko. (Kabyler är en folkminoritet som lever i norra Marocko.) Namnet Aidi betyder bara hund på Berbernas språk.

Det finns två teorier om hur Aidin kom till Atlasbergen:
Enligt den ena teorin skall den härstamma från bergskedjan Pyrenéerna mellan Spanien och Frankrike. Den skall då följt med Vandalerna som bodde i norra Spanien över sundet när de bosatte sig i (ockuperade) norra Afrika (ca 600 vt).
Enligt den andra teorin skall den ha kommit till Afrika vandrande runt Medelhavet på den östra och södra sidan via Egypten.
Franska Aidiklubben skriver: "Det har ingen betydelse hur hunden kom hit, för nu är den här, en mycket särpräglad hundras." Hunden uppvisar stora likheter i utseende med Pyreneerhunden men framförallt med Estrelan. Båda raserna kommer från bergen i norra delen av Iberiska halvön.

Hunden har aldrig använts som herdehund eller vallhund utan det är en bergshund/vakthund som även kan användas till jakt. Den krympte i storlek eftersom rovdjuren i norra Afrika var mindre än i Europa, man avlade helt enkelt på de mindre hundarna. Det den skulle vakta mot var i huvudsak vargar, schakaler och "tjuvar". Som vakthund är den ganska ettrig och alert och ger tydliga signaler om något okänt närmar sig.

Karaktär
Denna hund är alltid alert, men aldrig nervös. Det är lätt att jämföra den med en bra schäferhund, den är extremt lik på alla punkter. Det är inte utan anledning den kallas för Marockansk schäferhund. Den är däremot lite mer vaktig och påpasslig men utan att vara bitsk. Det positiva jämfört med schäfern är att det är en friskare ras. Negativt är att den har lätt till att ge skall. Det är en lätttillgänglig hund som dock är restriktiv mot främlingar. Den fungerar bra tillsammans med barn och familj och vill gärna vara med familjen på utflykter.

Användning
Aidin är den enda av bergshundarna som används till jakthund. Vid jakt användes hunden tillsammans med Sloughi för att jaga byten. Aidin spårade och stötte upp bytet och Sloughin som är en Afrikansk vinthund sprang ifatt det. Aidins uppgift var sedan att döda och hämta hem bytet. Hur den skulle fungera som modern jakthund är emellertid ovisst. Troligen kan den tränas till detta, men än så länge är det oprövat.

Aidin är en mycket typisk bergshund, med sitt lugna sätt inomhus eller när den möter människor. Det finns däremot en mycket stor skillnad mot övriga bergshundar. Den är extremt lyhörd och lätt dresserad. Ofta lär den sig ett kommando på första försöket och helt säkert efter två gånger. Detta beror på att denna hund aldrig har levt ensam på berget som tex pyrenéerhunden. Den har alltid arbetat tillsammans med människor, både vuxna och barn.

På grund av dess lättlärdhet används den som polishund i Afrika och det är försök på gång i Frankrike, Belgien och Holland för träning till polishund och räddningshund.

Aidin blir m.a.o. vad man gör den till. Vill man ha en gårdvar så låter man bli att socialisera den (som med alla hundar), och vill man ha en familjehund så låter man den växa upp tillsammans med familjen, och då blir den en trogen, snäll och mycket mysig hund.

Det finns ett stort intresse i dag för rasen då den är den mest ursprungliga av de raser som används som brukshundar. Denna ras har fungerat som våra moderna brukshundar i minst 1000 år och har inte några sjukdomar eller det dåliga psyke som kommer fram emellanåt på våra moderna brukshundar. Om väldigt många år kommer kanske våra brukshundar att befinna sig på samma ställe där Aidin befinner sig i dag i homogenitet, naturens urskiljning har skapat denna ras, inte 1900-talets

Sjukdomar
. Aidin är en mycket frisk ras och medellivslängden är så hög som 15 år. Detta innebär att Aidin är den som blir äldst av de stora hundraserna. (Det finns många uppgifter om hur gammal denna ras blir. Detta beror förmodligen på att äldre hundar avlivades då de blev för trötta för att arbeta, men alla är överens om att hundarna blir mycket gamla).

Den har inga nedärvda sjukdomar som t.ex. epilepsi eller annat. Höftledsdysplasi och Artros existerar inte i rasen. Det finns däremot röntgade hundar och bland dem som har röntgats har ännu aldrig påträffats defekter på höfter eller andra leder. Därför finns det idag inte röntgenkrav på Aidi-hundarna när de används till avel.

Aidin har levt tillsammans med Berberna i Atlasbergen under många århundraden. Där har det naturliga urvalet tagit fram de starkaste individerna hela tiden. Ett resultat av detta är den långa medellivslängden och avsaknaden av nedärvda sjukdomar.

Fysik
Den är starkt byggd med ändamålsenlig kropp. Något längre än den är hög, med andra ord en typisk bergshund. Den är en ras som är mycket stark och uthållig. Den saknar sporrar på bakbenen. Den kan ha tångbett eller saxbett under eller över, detta är inget fel så länge tänderna vidrör varandra. Öronen skall bäras halvvägs upplyfta men skall kunna fällas.

Motion
Detta är en ras som kräver mycket motion, långa promenader och cykling är ett måste. Men det räcker även med en stor gård eller bondgård de får springa på.

Den passar inte som pensionärshund utan hör mer hemma bland dem som är lite mer aktiva med promenader och friluftsliv. Det är även en hund som passar för bruksändamål. Är man aktiv inom Svenska brukshundklubben är det en mycket bra hund, då den fungerar fysiskt och psykiskt som en schäferhund men inte har nackdelarna som denna ras har.

Om man uppfyller något av ovanstående så är det en hund som även kan passa i lägenhet.

Storlek
Den är den minsta av bergshundarna men räknas ändå in bland de storväxta raserna, storleken stämmer ganska bra med en schäferhund men den är något lättare. Max höjd och vikt är 63 cm och ca 35 kg. men en liten tik kan vara 52 cm och 25 kg.

Nuläge för rasen
Eftersom rasen bara funnits hos vissa folkstammar i Atlasbergen så har den fört en tynande tillvaro och är utrotningshotad. I ett samarbete mellan Marocko och Frankrike bestämdes att rasen skulle förökas och förstärkas. Namnet på den man i Frankrike som inledde räddningsförsöket på rasen är Michel Gaudois, han är ordförande i den Franska Aidi-klubben och innehar kennel "de la Baume Cromagnon".

Man har nu i flera år valt ut hundar för parningar för att på så sätt förstärka stammen och öka antalet och det har varit mycket restriktioner om vem som får lov att äga en Aidi. Man kan fortfarande inte köpa en Aidi om man inte blir rekommenderad in som köpare i Frankrike. Hur många hundar som finns i Marocko vet man inte. I Frankrike finns drygt 300 hundar och i andra länder i Europa finns enstaka exemplar. I Danmark finns tre, Sverige en och ingen i Norge eller Finland. Hur många hundar det finns totalt i världen är mycket osäkert men troligtvis är det under femhundra totalt år 2007
Den enda uppfödaren i sverige är kennel Patou Nordique
www.pyreneer.net

Senast redigerad av:  admin

Visa ändringslogg

                                                                                                                Annons

© Hundstunden - Kontakta oss för Annonsering, Information eller Synpunkter

Tack till Stock.xchng för fria bilder