Varför äter hundar avföring?

När hundar äter avföring behöver man fråga om det är deras egen, andra hundars eller andra arters avföring. Att hundar äter avföring från till exempel harar och hästar bör nog betraktas som helt normalt även om många tycker det är äckligt. I avföringen från dessa djur kan det finnas näring kvar och man kan till exempel se hundar som med stor noggrannhet väljer ut vilka harkulor de vill ha. Avföring från katter drar också ofta till sig hundars intresse. Här kan man tänka sig att det finns starka doft- och smakämnen av kött och köttprodukter  som verkar starkt lockande för en hund.

Att hundar äter avföring från sin egen art är mer märkligt och kanske mindre normalt. Men det är svårt att bedöma vad som är normalt eller onormalt.

Att en hund äter sin egen avföring kan ha speciella orsaker. Därför kan det vara en viktig skillnad om det är hundens egen eller andras avföring den äter. En hund kan ha erfarenheter eller ha levt under förhållanden som gör att den inte vågar lämna några spår efter sig. Att lämna en avföringshög kan av andra hundar ses som en markering, att man vill visa sin närvaro och göra vissa anspråk på området.

 Hundar som äter upp sin egen är sannolikt stressade och mår dåligt. De är oroliga för att visa sin närvaro och för att detta ska uppfattas som ett anspråk på reviret. Men beteendet i sig är ändamålsenligt utifrån deras erfaren-heter.

Skydda valpar   Det kan vara mycket normalt och praktiskt att hundar äter sin egen arts avföring. När valparna i en flock är små och livnär sig på mjölk, äter de vuxna djuren upp deras avföring. Det minskar troligen både risken för sjukdomar och att rovdjur dras till lyan och valparna.

Men situationen för dagens hundar skiljer sig påtagligt från hur vargar och andra hunddjur lever i det vilda. Det är möjligt att vi inte anar vilken påverkan  vår hundhållning kan ha på hundars koprofaga beteende. Om valparna hålls på en relativt liten yta, till exempel i en hund- eller rastgård, tillsammans med mamman eller andra vuxna hundar, kan resultatet bli att valparna lär sig att äta avföring redan som små. Orsakerna kan vara flera och förstärka varandra.

Om valparna vistas på en liten yta samlas det mycket avföring precis där de är. Det kan leda till att mamman och andra äldre hundar fortsätter att äta valparnas avföring även efter mjölkperioden då de annars skulle ha slutat. Om hundarna är sysslolösa kan det innebära att de äter oftare och mer intensivt, de överdriver helt enkelt en viktig syssla. Valparna blir med åldern alltmer medvetna om sin omgivning och det finns en mycket stor påverkan av vad de lär sig under dessa tidiga veckor. När de ser sin mamma eller andra äta avföring är risken stor att de själva också provar. Har valparna förhållandevis lite att göra, jämfört med vilda hunddjur, kan det öka deras motivation att provsmaka ytterligare.

Men se upp med att fokusera hundarnas intresse på avföringen. Det kan ge en oönskad inlärningseffekt genom att vi uppmärksammar valparna på avföringen som något intressant. Vi får inte glömma att vi människor delar ansvaret med de vuxna hundarna när det gäller att forma och påverka valpar. Med tanke på hur viktig denna påverkan kan vara för hunden och ägaren under många år framåt är det ett stort ansvar att axla.

 Artikeln är skriven av: Kerstin Malm

www.k.malm.hundetologi.info