Annons

Varfr skller hundar

Drfr skller hundar

Sara Johansson

Hundar skller mycket oftare n vargar. Drfr trodde forskare tidigare att hundens skall inte hade ngon innebrd. Numera vet man att hundens skall anvnds fr att kommunicera.

Framfr allt fr att kommunicera med mnniskor.

 

Mnga rasers ansiktsform och plsbekldnad gr att det r svrt att se deras ansiktsuttryck och kroppssprk. Drfr har hundskallet blivit allt viktigare i hundens kommunikation.

Vargar skller sllan. Istllet kommunicerar de mer med ansiktsuttryck och skller endast som en varning till andra flockmedlemmar eller som ett hot mot inkrktare.

Hundar andra sidan, har inte lika mnga ansiktsuttryck som vargen och anvnder d mer ljud fr kommunikation. Hundar kan i stort sett sklla i vilka sammanhang som helst.

 

Arvet

Men varfr skller d hundar s ofta? En frklaring skulle kunna vara att mnniskor redan frn hundens begynnelse valde ut hundar som skllde ofta och avlade p dessa.

En annan frklaring r att man valde ut och avlade p hundar med andra egenskaper, som exempelvis tamhet, och fick d hundar som hade det lttare fr att sklla p kpet.

 

Ngot som stdjer att tamhet och skllande hr ihop, r en underskning p silverrvar som gjordes i Ryssland. Man avlade endast p de silverrvar som var mest tama. Efter ungefr 30 generationer, var rvarna tama och lt som hundar d de hlsade p mnniskor.

 

Oavsett hur hundens skllande har utvecklats frn brjan, s har mnniskan senare avlat p detta. Drfr r vakthunds-raser mer sklliga, medan exempelvis fgelhundar r mer tystltna d de arbetar.

Det finns hundraser dr man inte alls avlat p hur mycket eller hur lite de skller. Till exempel Siberian Husky. Sdana hundraser r inte srskilt tystltna.

 

Miljn

Hunden har ett litet revir. Mycket mindre n vargens.

Ofta kommer ocks inkrktare in p hundens omrde. Ett typiskt exempel p hur och varfr hunden kan brja sklla oftare i dessa situationer r d brevbraren kommer. Hunden skller p denna, och medan hunden skller, gr ocks brevbraren ivg. Hunden tycker nu att den gjort ett jttebra jobb eftersom han lyckades jaga bort inkrktaren, precis som planerat, s detta r ngot hunden kommer att anvnda sig av fler gnger.

 

En annan orsak till att hundar kan sklla ofta, r d det finns mnga andra hundar i dess nrhet, och ger d tillflle till ett socialt skllande.

 

Tamhundar skller ofta fr att fnga sin gares uppmrksamhet. Om hunden exempelvis r trstig, och fr vatten efter att ha skllt p sin gare, lr sig hunden att detta var en bra metod, och kommer att anvnda sig av den oftare d den vill ngot.

 

 

Lsdrivande, herrelsa hundar skller inte lika ofta som tama hundar. De skller mestadels d gruppen skall samlas infr att ska fda och d de r i konflikt med andra hundgrupper. Frenklat kan man sga att dessa hundar skller vid ungefr samma tillfllen som vargar.

 

Eftersom tamhundar skller oftare n lsdrivande hundar kan man utg frn att tamhundens skall i frsta hand r till fr att kommunicera med mnniskor.

 

 

Vad kan hundens skall frmedla?

Hundars skall har mnga fler olika nyanser n vad vargens har. Genom olika tonfall kan hunden tala om att den vill leka, r arg, varna fr inkrktare, att den knner sig ensam och mycket annat.

Dessutom kan andra djur och mnniskor bedma storleken p hunden eftersom en stor hund har djupare tonlge jmfrt med en liten hund.

Hundens skall r individuellt och kan drfr tala om vem de r.

Detta r bara ngra exempel p vad fr slags information hundens skall kan frmedla.

Slutsats

Hunden har anpassats till ett liv tillsammans med mnniskan och skallet r till fr att kommunicera med mnniskan.

ven mnniskor utan hundvana, frstr nd innebrden av en hunds skall. Detta visar att hundens skall fungerar mycket bra fr att kommunicera med mnniskan. I mnga fall verkar hundar vara bttre anpassade till att kommunicera med mnniskor n med andra hundar.

 

 

Referenser

Feddersen-Petersen, Dorit U. (2007). Social Behaviour of Dogs and Related Canids. In P.Jensen, The Behavioural Biology of Dogs (pp. 105-117)

Pongrcz, P., Molnr, C., Miklsi, A. (2005). Acoustic parameters of dog barks carry emotional information for humans.

Pongrcz, P., Molnr, C., Dka, A., Miklsi, A. (2006). Can humans discriminate between dogs on the base of the acoustic parameters of barks?

Yin, S. (2002). A New Perspective on Barking in Dogs (Canis familiaris)

Yin, S., McCowan, B. (2002). Barking in domestic dogs: context specificity and individual identification

        

                                                                                                                Annons

© Hundstunden - Kontakta oss för Annonsering, Information eller Synpunkter

Tack till Stock.xchng för fria bilder