Ursprungsland:

Storbritannien

Namn i ursprungslandet:

Gordon Setter

Rasgrupp, FCI-grupp:

7 - Stående fågelhundar

FCI-nr:

6
Gordonsetter
         

Redigera rasbeskrivning

Viljestark hönsfågelspecialist från Skottland

Gordonsettern, ibland kallad den skotska settern, tillhör liksom sina "kusiner" den engelska, irländska röda och irländska rödvita settern, rasgruppen brittiska stående fågelhundar. Gemensamt för dessa är deras förmåga att "fatta stånd", dvs. att vid vittring av jaktbart fågelvilt (t.ex. fasan, rapphöna, morkulla, tjäder, orre eller ripa) 'stelna till en staty', och då med nosen peka ut för jägaren var fågeln finns i marken. Denna unika egenskap är den stående fågelhundens 'adelsmärke'
I Sverige registreras omkring 100 gordonsettervalpar per år. Merparten av avelsdjuren är jakt- och/eller utställningsmeriterade, och i princip samtliga är friröntgade vad gäller höftledsdysplasi (HD). Majoriteten av de cirka 15 aktiva uppfödarna håller en eller två avelstikar. Det händer att uppfödare föder upp två valpkullar per år, men det vanligaste är en kull. De flesta kullar föds på senvintern och våren. Övriga tider på året måste köpare vara beredda att stå på väntelista.

Flertalet uppfödare strävar efter att bevara rasens jaktegenskaper, och säljer därför hundar enbart till jägare eller jaktprovsintresserade. Vissa egenskaper som karaktäriserar goda jakthundar kan 'icke jägare' uppleva som problematiska.

Förstagångsägaren underskattar lätt den omställning av vardagslivet som innehavet av en gordonsetter medför. Såväl erfarna som oerfarna hundägare kan överväldigas av rasens energi, varför det tyvärr händer att hundar måste omplaceras innan de nått vuxen ålder. Överväg därför noga de konsekvenser som köpet av en gordonsetter medför. Det finns två kategorier gordonsetterägare: de som anser att redan en gordon är en för mycket, medan andra efter att ha ägt en gordon inte kan drömma om att skaffa någon annan ras.

Gordonsetterns vanligaste sjukdom är höftledsdysplasi, vilken drabbar drygt 10 % av hundarna. Rasen är ansluten till Svenska Kennelklubbens (SKK) Hälsoprogram avseende HD. Föräldradjuren måste vara höftledsröntgade för att valparna ska få registeras hos SKK. Specialklubben har anslutit sig till SKK:s Grundregler att i avel endast använda HD-fria djur. Dessutom kräver championat, förutom erforderliga meriter, att hunden är friröntgad.


Användningsområde

Gordonsetterns arbetssätt är likartat oberoende om jakten försigår på fjäll, fält eller i skog. Settern ska (ibland på flera hundra meters avstånd från sin förare) oftast i motvind i zig-zag (som en kryssande segelbåt) söka efter fågel i terrängen framför jägaren, stanna upp vid vittring av jaktbar fågel (dvs. ta stånd) och därvid få fågeln att trycka, invänta förarens ankomst till platsen, på kommando få fågeln på vingarna (resa fågeln), sitta eller ligga i skottet för att till sist, på kommando, apportera den fällda fågeln. För att klara av allt detta måste hunden ha stor såväl fysisk som psykisk uthållighet, förmåga att fatta egna beslut, samt viljan att, även på stora avstånd, samarbeta med föraren. Den ideala jakthunden förenar alla dessa egenskaper.


I och med att jaktträning blivit tillgänglig för allt fler hundägare har intresset för jaktprov ökat. Trots att antalet registrerade hundar varit tämligen konstant mer än tiodubblades antalet starter på prov under 1980-talet. Den senaste tioårsperioden har ökningen fortsatt om än i lugnare takt.

En nybliven setterägare gör klokt i att snarast anmäla sig till någon av de många jaktträningskurser som avhålls över hela landet. Det är en mycket god investering att träna hunden på rätt sätt från första början. För den intresserade valpköparen finns idag utmärkta böcker och videofilmer som behandlar ämnet träning av stående fågelhund.


Egenskaper och Mentalitet

Få, om ens någon jakthund, har såsom gordonsettern i litteraturen prisats för sin intelligens och lojalitet. Det må vara hur det vill med sanningshalten i dylika påståenden, men ett är säkert: gordonsettrar är stora personligheter - på gott och på ont. De är uthålliga och slitstarka, och de har ofta en vilja av stål. Dessutom har de rykte om sig att vara förnämliga skogsfågelhundar.

Gordonsettern har ett väl utvecklat sinne för humor, och vissa hanhundar kan ha en benägenhet att vara utstuderat chauvinistiska mot kvinnliga ägare. Flertalet individer är också utmärkta skådespelare med ständigt nya nummer på sin repertoar. Många ägare låter sig duperas så till den grad att de så småningom allt oftare dansar efter hundens pipa. Vem som egentligen är "herre på täppan" brukar uppdagas när hunden är mogen för apportträning. Gordonsettern har en förmåga att rentav förefalla oförmögen att utföra detta lydnadsmoment, trots att den i grunden är en utmärkt apportör. Vid sekelskiftet utnyttjades t.ex. gordonsettern flitigt som apportör vid andjakt. De flesta gordons är mycket läraktiga, förutsatt att de är motiverade. Ibland lär de mer än ägaren anar, och nödvändigtvis inte enbart "rätt saker"

Som valp och unghund formligen sprudlar gordonsettern av livsglädje, det finns ingen gräns för dess uthållighet, uppfinningsrikedom och benägenhet att ägna sig åt allehanda hyss. Om aktivitetslustan inte kanaliseras på ett konsekvent och ändamålsenligt sätt, är risken överhängande att valpen snabbt förvandlas från att ha varit en förtjusande "Emil i Lönneberga" till att bli en kvalificerad "värsting". Tyvärr händer det ibland att unga hundar måste omplaceras pga. att ägaren misslyckats totalt med sin uppfostran.

Gordonsettern mognar relativt sent, en hanhund brukar vara fullt utvuxen först vid tre till fyra års ålder. Enligt en uppgift i engelsk litteratur ska den vuxna gordonsettern likna "en skotsk lord som räknar sina växelmynt", något som ger en fingervisning om att också den vildaste gordonsetter blir lugnare och värdigare med åren. Medellivslängden för rasen är cirka 11 år.


Vardagsliv med Gordonsettern

Gordonsettern behöver rikligt med främst mental men också fysisk stimulans. Rasen kräver konsekvent uppfostran och dressyr för att utvecklas till en god jaktkamrat och trevlig familjemedlem.

En gordonsetter som får arbeta, såväl psykiskt som fysiskt är en utmärkt sällskapshund. Försummas hunden kan den förfalla till ett destruktivt beteende, och kan göra stor åverkan även om den bara lämnas ensam hemma en kort stund.

I genomsnitt kräver rasen 1-2 timmars motion per dag. Att fysiskt trötta ut en gordonsetter förutom under jakt/jaktträning är näst intill omöjligt. Den får bara bättre kondition, och blir sedan än mer krävande.

Basal lydnadsträning är absolut nödvändig. Stora ouppfostrade hundar är en plåga både för ägaren och omgivningen. Ett lydnadspass är dessutom ett oöverträffat sätt att få hunden "utmattad"

Gordonsettern är mycket familjekär och i de flesta fall också förvånansvärt tålmodig med barn. Rasen är, med få undantag, alltför människovänlig för att lämpa sig som vakthund; den har en förunderlig förmåga att "ta hela världen i famn".


Kan en person som inte är jägare köpa gordonsetter? Det beror helt och hållet på Dig själv hur Du vill göra. Betänk dock att man alltid misslyckas om man har ambitionen att lära en gordonsetter att inte jaga. De uppfödare som påstår att just deras valpar saknar jaktlust vilseleder sina valpköpare. Flertalet gordonsettrar har mycket stor jaktlust, så stor att den ibland kan vara svår att tygla även hos den aktiva jakthunden. Redan i valpåldern intresserar sig hunden med liv och lust för att jaga flugor, småfåglar, katter, harar m.m. Valpar kan uppvisa "ståndsinstinkt" så tidigt som vid två månaders ålder. Jakttränas den unga hunden får den utlopp för sina naturliga instinkter och blir därmed lugnare och mer harmonisk. "Risken" är att man själv blir så fascinerad av hundens medfödda talanger och samspelet mellan förare och hund att man vill gå vidare, kanske träna hunden för att deltaga på jaktprov, kanske själv läsa in jägarexamen och därefter skaffa jaktmark.

Att äga en gordonsetter är inte enbart en dans på rosor, varför man noga bör tänka igenom före valpköpet om man förmår att leva upp till de krav som rasen ställer vad gäller uppfostran, dressyr och jaktträning. Om Du föredrar en lättfostrad hund som dessutom helst ska bli champion: Avstå. Önskar Du tillbringa en stor del av Din lediga tid på appellplan, i skogen, på åkern eller på fjället med Din hund är valet enkelt: Köp en gordonsetter och chansen är stor att Ni blir lyckliga tillsammans.


 

Senast redigerad av:  admin

Visa ändringslogg

                                                                                                                Annons

© Hundstunden - Kontakta oss för Annonsering, Information eller Synpunkter

Tack till Stock.xchng för fria bilder