Svensk lapphund

HEMLAND
Sverige

ANVÄNDNINGSOMRÅDE
Renvallarhund, numera främst sällskapshund.

BAKGRUND / ÄNDAMÅL
Lapphunden är en gammal nordisk ras. Den är en utomordentligt tillgänglig och arbetsvillig hund. Dess egenskaper som vakt- och vallhund har tidigare gjort den mycket användbar inom renskötseln. Numera är rasen främst en allsidig sällskapshund som bl.a. lämpar sig för lydnadsträning, agility och vissa bruksgrenar. Lapphunden är läraktig, uthållig och tålig och den har en päls som ger gott skydd mot väder och vind.

HELHETSINTRYCK
Svensk lapphund är en typisk spetshund. Den skall vara rektangulär, något under medelstorlek och ha god resning.

UPPFÖRANDE / KARAKTÄR
Rasen skall vara livlig, vaksam, vänlig och tillgiven.

HUVUD
Skallparti: Skallens längd skall något överstiga dess bredd. Hjässan skall vara välvd och nackknölen skall vara obetydligt markerad.
Stop: Stopet skall vara skarpt markerat.
Nostryffel: Nostryffeln skall helst vara kolsvart, eller mycket mörk.
Nosparti: Nospartiet skall vara något längre än en tredjedel av huvudets längd. Det skall vara väl utfyllt och, från alla sidor sett, jämnt avsmalnande mot nostryffeln. Nosryggen skall vara rak.
Läppar: Läpparna skall vara torra och sluta väl an mot käkarna. Läpparna liksom gommen skall vara kraftigt pigmenterade.
Käkar/tänder: Saxbett med jämna och väl utvecklade tänder.

ÖGON
Ögonen skall sitta tämligen långt ifrån varandra. De skall vara runda och ganska stora men inte utstående. Ögonfärgen skall vara brun, helst mörkbrun. Ögonöppningarna skall vara nästan horisontellt ställda. Ögonkanterna skall vara kraftigt pigmenterade. Blicken skall vara uttrycksfull.

ÖRON
Öronen skall vara trekantiga, breda vid basen, korta upprättstående och med lätt avrundade spetsar. De skall sitta brett isär och vara mycket rörliga. Öron med böjda spetsar är inte önskvärda men inte heller diskvalificerande.

HALS
Halsen skall vara medellång, torr och kraftig.

KROPP
Kroppen skall vara samlad och något längre än mankhöjden.
Rygg: Ryggen skall vara plan, stark, muskulös och fjädrande.
Ländparti: Ländpartiet skall vara kort och brett.
Kors: Korset skall vara förhållandevis långt, brett och muskulöst samt svagt sluttande.
Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara relativt djup, nå till armbågarna och vara förhållandevis lång, även de bakre revbenen skall vara väl utvecklade. Den skall framifrån sett vara oval. Förbröstet skall vara väl utvecklat och tydligt markerat.
Underlinje: Buklinjen skall vara svagt uppdragen.
Svans: Svansen skall vara relativt högt ansatt och skall uträtad nå ungefär till hasleden. Den skall bäras ringlad över ryggen då hunden rör sig.

EXTREMITETER

FRAMSTÄLL
Benen skall vara raka, kraftiga och parallella, såväl i stående som i rörelse. Framstället skall vara så vinklat i skulderled, armbågsled och handlov att hunden får god steglängd.
Skulderblad: Skulderbladen skall vara väl tillbakalagda.
Armbågar: Armbågarna skall sluta väl intill bröstkorgen.
Tassar: Tassarna skall vara ovala och starka med väl slutna tår. Tassarna skall vara hårbevuxna även mellan trampdynorna vilka skall vara kraftiga och elastiska. Såväl klor som trampdynor skall vara kraftigt pigmenterade.

BAKSTÄLL
Bakbenen skall vara väl, inte överdrivet, vinklade i knä- och hasleder.
Lår: Låren skall vara muskulösa.
Has: Hasorna skall vara lågt ansatta för att ge ett kraftigt påskjut. Sporrar på bakbenen är inte önskvärda.
Tassar: Baktassar som framtassar.

RÖRELSER
Gången skall vara lätt och spänstig med vägvinnande, parallella steg och kraftigt påskjut.

PÄLS
Pälsen skall vara riklig och bestå av täckhår och tät, mjuk underull. Den skall vara strittande, dvs täckhåret skall stå rätt ut och närmare hårroten vara finkrusigt. Underullen skall vara ytterst finkrusig. På huvudet och benens framsidor skall pälsen vara kort. På bringan, på frambenens- och lårens baksidor samt svansen skall pälsen vara lång. Svansen skall vara yvig med långt, tätt hår. På nacke och hals skall pälsen vara så lång att den bildar krage.

FÄRG
Färgen är vanligen enfärgat svart, bruna skiftningar, "solbränt", är typiskt. Förr förekom även brun färg. Som enfärgad räknas även hund med vitt i bringan, på tassarna och svansspetsen. Ytterligare vita tecken är mindre önskvärda.

STORLEK / VIKT
Mankhöjd: Idealmankhöjd för hanhund är 48 cm.
Idealmankhöjd för tik är 43 cm.
En avvikelse med +/- 3 cm är tillåten för såväl hanhund som tik.

FEL
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i för-hållande till graden av avvikelse.

DISKVALIFICERANDE FEL

- Otypisk
- Abnormiteter.
- Helt i avsaknad av underull vid utställningstillfället.



NOTA BENE
Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

TESTIKLAR
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.


ORIGINALSTANDARD 2000-01-01
SKKs STANDARDKOMMITTÉ 2000-01-01