Thai ridgeback dog

Historik
Thai Ridgeback Dog har gamla anor i sitt hemland Thailand. Där förekommer den huvudsakligen i de östra delarna. Rasen förekommer såväl i texter som på bilder, som är mer än 350 år gamla. I en thailändsk grotta har man funnit grottmålningar som är över 3000 år gamla. Bland dessa målningar finns hundar som liknar TRD.
Den användes huvudskligen till att följa med och vakta mot faror på vägarna och dessutom att vakta hus och hem. En av hundens ursprungliga och huvudsakliga uppgift i den thailänska byn var att hålla efter råttor och ormar, vilket den lyckades väldigt bra med. Även vid jakt av större bytesdjur (harar, vildsvin, hjortdjur etc..) hjälpte hundarna till. Vid dessa tillfällen jagade dock hundarna oftast i flock.
Rasen har kunnat behålla sin orginaltyp främst beroende på att den levt isolerad och inte blandats upp med andra raser. TRD betraktas som en kynologisk raritet. 1975 började thailändarna att på allvar intressera sig för sin nationalras och ett gediget arbete med att renodla rasen har pågått sedan dess. De inhemska uppfödarna har även lagt ner ett framgångsrikt arbete på att få rasen godkänd av olika kennelklubbar runt om i världen. 1993 blev rasen godkänd av FCI (Internationella Kennelfederationen) och TRD blev placerad i grupp 5; spetshundar och spetsliknade hundar av ursprungstyp.
Idag används TRD mest som sällskapshund.
Sveriges första TRD importerades hösten 1995, och den första kullen föddes januari året efter. Idag finns det ca 35 stycken TRD i Sverige.

Beteende
TRD är en mjuk, vänlig men bestämd hund. Den har en stor självkänsla och självständighet.
TRD är mycket hängiven sin familj, och där räcker det oftast för en TRD. Det är en ypperligt barnvänlig hund. I de thailändska byarna, har man länge använt denna byahund till att passa barnen. De höll farliga djur borta från barnen och höll dem rena då de gjort ner sig. Den är vänlig mot folk den känner, men är vanligtvis reserverad mot främmande. Man bör ha detta i åtanke då man skaffar sig en TRD. Det är en hund av urhundstyp, som har många naturliga beteenden, jämförbara med vilda hunddjur. Därav försiktigheten och flyktbeteendet. Att leva med en TRD är som att leva med ett vilt djur. Det gör att man till stor del får anpassa sitt liv efter hunden och inte tvärtom. TRD bevakar och observerar allt i sin omgivning. Detta kan ge den ett intryck av att vara nervös och ha svårt att koppla av. Så är det dock inte, utan det är ett beteende som lever kvar från tiden som väktare och jakthund.
Om man vill ha en hund som aldrig ifrågasätter sin ägaren, lyder minsta vink och som klarar av alla tänkbara situationer, bör man nog välja en annan hundras. Om man trots allt väljer en TRD och uppnår den relation med hunden som den kräver, så är dess lojalitet och tillgivenhet mot sin ägare enorm.
TRD är en aktiv ras, som gärna sträcker på benen. Vill man få en lugn och harmonisk hund bör man jobba mycket med berikning. TRD har ett stort matintresse, så födoberikning är uppskattat. Deras grävbehov är också stort, vilket kan avhjälpas med en grävlåda av bark eller sand.
Det mycket viktigt att en TRD tränas i olika miljöer och får träffa främmande hundar och människor. Annars kan hunden lätt bli aggressiv mot andra hundar och reserverad mot främlingar. Men man måste komma ihåg att denna hundtyp har lätt för att bli överbelastade med träning, nya miljöer och kontakter. Hundens socialträning måste noga avvägas och inte överdrivas.
Att träna bruks, lydnad eller agility med en TRD är inte alltid så lätt. Detta mycket beroende på deras självständiga och vaksamma sätt. TRD är en mycket intelligent hund som däremot kan vara mycket användbar vid tex patrullstig eller eftersök på vilt.

Rasstandard
Thai Ridgeback Dog är en medelstor, korthårig hund med en ridge (framåtväxande håtstrimma) på ryggen. Hunden är lätt retangulär, muskulös och rörlig. Den är livlig och aktiv.
Huvud; Flat skalle, måttligt markerat stop, rak och lång nosrygg, kraftiga käkar, torra läppar och svart nosspegel. Blå-svarta fläckar på tungar.
Ögon; Medelstora, mandelformade, mörkbruna. Blå och silverfärgade hundar tillåts bärnstensfärgade ögon.
Öron; Ganska brett ansatta på skallen, stora och trekantiga, upprättstående och lätt framåtlutade.
Bett; Saxbett.
Hals; Stark och muskulös. Huvudet skall bäras högt.
Kropp; Stark rygg, stark och bred länd, lätt välvt kors, djup och rymlig bröstkorg med måttligt välvda revben, uppdragen buklinje.
Extremiteter; Raka och paralella framben, välvinklat och väl muskelfyllt bakställ.
Svans; Når till hasspetsen och bäres högt.
Tassar; Normalt slutna med svarta eller bruna klor.
Rörelser; Fria, mjuka, paralella och rytmiska.
Hud; Mjuk, smidig och väl åtliggande.
Päls; Kort och mjuk. Ridgen på ryggen uppstår genom att håret växer i motsatt riktning mot det på kroppen övrigt. Ridgen skall nå från skuldrorna till höftbensknölarna samt vara symmetrisk och helst smal.
Färg; Enfärgad i ljust kastanjerött (ju djupare nyans desto bättre) med eller utan mörk ansiktsmask, svart, silverfärgad eller blå.
Mankhöjd; Hanhund 56-61 cm, Tik 51-56 cm.
Vikt; 15-20 kg